Imorse.. Ja. Hm. Det var skönt att vakna upp med sin fina bebis. Vi myste lite och helt plötsligt blev klockan jävligt mycket. Det blev jättebråttom men jag hann till bussen precis. Livet kändes lite kämpigt när jag stängde dörren och bakom den fanns min upprörda, fantastiskt fina dotter. Väl på bussen förändrades mina känslor till en såndär dag då man bara vill.. vara.
Jag hade kunnat åka buss i flera timmar. Egentligen hela dagen.
.. Hoppa av vid stationen, sätta mig på första bästa tåg och bara åka. Inte för att jag egentligen vill bort, hade mer än gärna åkt tillbaka hem till Minna.
Hm.
Ja, annars? Har svenska. Känner mig en aning oinspirerad till det också. Vi slutar tjugo över två och bussen går då. Wish me luck, eller så får jag sitta och vänta en timme på nästa när jag kan vara hos Minna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar