Ja, alltså, vart fan skall jag börja.
Jag har kommit in i en såndär period igen när jag är helt besatt av en låt. Gåshud varenda gång. Uppsnärjd i det blå. Håkan Hellström. Så mycket känslor i en titel. I ett namn. Åh, vrider hela mig själv nästan när jag känner efter vad den låten och den mannen betyder för mig.
Slutar där så jag slipper få hjärtattack.
Håller förövrigt på att byta linje också. Älskar min humanistklass, men min längtan efter något annat är starkare. Är mitt uppe i processen och det sista som fattas är ett utlåtande från LP-lärarna, om de tror att det vore möjligt att plugga ikapp det jag missat. Hm, hoppas så mycket på att det funkar. Time will tell!
I helgen åker jag förhoppningsvis till Visby. Har inte bestämt mig för ifall det är snällt eller inte att utsätta Minna för resan, så om hon skall med eller inte är inte klart i huvudet. Saknar mina darlings där så oerhört, så jag vill bara skrika rätt ut när jag tänker på det.
Hoppas bara att det finns plats på flyget fortfarande.. Hm. Vi får se, helt enkelt! Time will tell that 2!
Hm, matematik nu. Off I go!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar